Frans August Johannesson (1850–1928)
Elin Jonasdotter (1856–1890)

Hälftenbrukare av Persigfridsgården i Mästreda

I byn Lökaryd i Södra Solberga socken ett par mil söder om Vetlanda föddes år 1850 en pojke som döptes till Frans August. Han blev det tredje av föräldrarna Johannes Magnussons och Lisa Petersdotters sammanlagt fyra barn, och det enda av dem som fick efterkommande. Två av syskonen dog redan när de var små.

När Frans var 11 år gammal flyttade familjen till Slättebol i Dädesjö socken nordost om Växjö, där föräldrarna hade köpt en liten gård, men bara tre månader senare avled fadern. Änkan och de två överlevande barnen fick i fortsättningen bo i Slättebol som fattiga inhysingar. Från 1870 arbetade Frans mestadels som dräng i den närbelägna byn Asby.

	Elin Jonasdotter

År 1880 gifte sig Frans med  23-åriga Elin Jonasdotter. Hon var född och uppvuxen i Persigfridsgården i byn Mästreda i Sjösås socken, som det femte av Jonas Peter Magnussons och Johanna Jonasdotters tio barn. Sexton år gammal hade hon tagit tjänst som piga hos änkefru Kristina Sparre på Lidboholms herrgård. Där blev hon kvar i tre år. Hon fick sedan ett par kortare anställningar som piga i Dädesjö- och Åsedatrakten, men hon återvände därefter till föräldragården i Mästreda. Dit flyttade nu även Frans, som tog över brukandet av gården från svärfadern.

Liksom sin svärfar blev Frans hälftenbrukare, vilket innebar att han betalade hälften av jordbrukets avkastning i arrende till gårdens ägare.

Persigfridsgården, som från 1880 arrenderades av Frans August Johannesson, ägdes då (liksom hela Mästreda by) av friherre Adolf Fredrik Rappe. Mangårdsbyggnaden inrymde storstuga och kök samt två rum på andra våningen. Bilden är tagen 1995.

	Dottern Sigrid, född 1883
	Dottern Linnea, född 1896
	Sonen Karl, född 1891

Frans och Elin fick under de följande åren tre barn, Johan Edvin (vanligen kallad Edvin), Sigrid och Johanna (kallad Hanna). Men redan i januari 1890 avled Elin i lungsot (TBC), 33 år gammal.

En tid senare inledde Frans ett förhållande med änkan Sara Stina Jonasdotter. I oktober 1891 födde hon sonen Karl och flyttade till Persigfridsgården med en tioårig son från sitt tidigare äktenskap, men paret gifte sig först 1895. Året därefter fick de ytterligare ett gemensamt barn, dottern Linnea.

Äldste sonen, Edvin, trivdes av allt att döma inte med sin styvmor utan flyttade hemifrån år 1901 och tog värvning vid kustartilleriet i Karlskrona. Några år senare lämnade även dottern Sigrid föräldrahemmet, medan hennes syster Hanna avled i lungsot år 1905, 19 år gammal.

Halvsystern Linnea, som blev kvar hemma till 1923, har berättat att man på gården odlade råg, havre, korn och potatis. Djuren utgjordes av fyra kor, två ungdjur, en häst samt några får och höns. Frans hade börjat bli sjuklig, och Linneas bror Karl, som fortfarande var ogift, hade i ökande omfattning skött driften och var inställd på att överta gården.

Edvin, som vid det här laget hade bildat familj och flyttat till Vaxholm, hade mycket begränsad kontakt med föräldragården. Både han och hustrun Ellen hade kommit på kant med dem som bodde kvar där. Under 1920-talet gjorde de bara något enstaka besök i Mästreda (med tåg till Braås, där de blev hämtade med hästskjuts). Enligt deras son Stig Bernes, som följde med, var Karl en ”utpräglat närig småbrukare”, medan Frans då var ”rätt åderförkalkad” och hans hustru ganska tillbakadragen.

I december 1928 avled Frans August, med dödsorsaken angiven som åderförkalkning. Han stod lik ute i vedboden när Edvin och hans familj anlände inför begravningen.

Arvsskiftet resulterade i osämja, enligt Stig Bernes för att Karl försökte undanhålla Sigrids arvslott mot de övriga arvingarnas önskan och sedan fick svårigheter att lösa ut syskonen, sannolikt i samband med att han köpte gården.

Karl gifte sig 1932 med sin hushållerska Rut Svensson, men paret fick inga barn. I maj 1949 flyttade de till en nybyggd villa i grannbyn Galtabäck sedan Karl hade sålt gården i Mästreda. Av allt att döma hade hans fysiska och psykiska hälsa vid det laget försämrats, och bara några månader senare hängde han sig. En bidragande orsak kan enligt Stig Bernes ha varit att han ångrade försäljningen av Persigfridsgården.

Källor:

Minnesanteckningar av Stig Bernes.

Linnea Fransson, intervjuad av Stig Bernes 1983.

Kyrkoarkivalier från Södra Solberga, Dädesjö och Sjösås.