Nils Olsson Örling ( –1738)

Nils Olsson Örling, morfar till släkten Härlins stamfar Carl Carlsson Herlin, är den förste vi känner av släktens alla underofficerare och Karlskronabor. Han kom från Öland och föddes sannolikt någon gång på 1670-talet, det vill säga innan Karlskrona över huvud taget fanns. När han år 1696 tar värvning vid flottan i Karlskrona har staden inte hunnit bli mer än 16 år gammal, och dess grundare Karl XI är fortfarande i livet.

Örling skrivs in som kofferdibåtsman i kapten Petter Ankarstiernas kofferdibåtsmanskompani. Mycket talar för att det är då han tar sig – eller tilldelas – efternamnet Örling. Kanske är namnet tillkommet som en anspelning på hans öländska ursprung.

	S:t Bartholomeus, det lastfartyg där Nils Örling sannolikt tjänstgjorde år 1701, var en krejare: En mindre tremastare av en typ med anor ända från 1300-talet. Den kan ha sett ut ungefär så här. - Teckning av J. Hägg.

De rullor som finns kvar från den här tiden är fragmentariska, och vi vet nästan ingenting om hur mycket Örling är till sjöss och var han då befinner sig. Det enda vi känner till är att han år 1701 är kommenderad på ett fartyg som i rullan kallas "Bartolmeus". Förmodligen handlar det om krejaren S:t Bartholomeus, som ingår i en mindre flotta av lastdragare med uppgift att transportera ekvirke och andra förnödenheter till örlogsvarvet i Karlskrona. Åtminstone några år tidigare gick S:t Bartholomeus på fasta rutter i detta ärende, dels till Norra Möre i Småland, dels till Tyskland.

Nils Örling har vid det här laget redan en familj att försörja. År 1698 gifte han sig med en flicka vid namn Sara Hansdotter. Halvtannat år efter giftermålet, på hösten 1699, fick paret sitt första barn, dottern Christina, som med tiden skulle bli Carl Carlsson Herlins mor. Nils Örling och Sara Hansdotter får senare ytterligare åtminstone två döttrar, Maria och Annika, födda 1705 respektive 1708.

Efter nästan tjugo år som menig båtsman blir Örling år 1715 befordrad till högbåtsman, och i början av 1720-talet utnämns han till underskeppare.

Örling och hans familj är då bosatta i ett eget hus på Lilla Björkholmen i Karlskrona, på en tomt (nr. 38) vid det som långt senare blir Gasverksgatans mynning ut mot Björkholmsplan. Vi vet ingenting om familjens fortsatta öden förrän Nils Örling dör på sommaren 1738. Vintern 1741 dör hans änka, och bara ett halvår senare är också dottern Christina död.