Nils Pedersson

Länsman i Rörshult på 1600-talet

Nils Pedersson föddes i slutet av 1500-talet och växte av allt att döma upp på föräldrarnas gård i Ryggamo i Algutsboda socken. Enligt vad han själv uppgav på ålderns höst hade han tidvis också bott i grannbyarna Algutsbodaö och Källeryd – förmodligen hade han tagit tjänst där som dräng.

På 1610-talet slog Nils sig ned i Rörshult ett par kilometer norr om Ryggamo. Där gifte han sig med dottern i gården, Karin Toresdotter, och år 1617 köpte paret gården av hennes föräldrar. I en artikel om släkten berättar Paul Langemark att ”deras gård i Rörshult utgjorde ett helt mantal och omfattade hela byn om ca 290 tunnland. Enligt boskapslängderna hade makarna en djurbesättning på i genomsnitt 1 sto eller 1 häst, 3 stutar, 1 oxe, 10–12 kor, 5 kvigor, 1 tjur, 6 svin samt får, getter och risbitare [unga getabockar].”

Samma år, 1617, sålde Nils föräldrahemmet i Ryggamo på sina egna och sina sju syskons vägnar. Langemark berättar vidare att ”redan som ung skattebonde uppträdde Nils Pedersson regelbundet vid häradstinget som 'laggersman' [laggärdsman], löftesman, förlikningsman och befullmäktigat ombud vid tingföring av gårdsköp. På 1630-talet blev han länsman i Uppvidinge härad. På den tiden, alltså före 1660, var länsmannen en kunglig befattningshavare som hade till uppgift att bevaka konungens och kronans rätt på tinget samt sköta åtal, häktningar m.m. Under lång tid var Nils därjämte ledamot av kyrkans sexmannanämnd i Algutsboda socken. I den egenskapen undertecknade han på 1640- och 1650-talen tillsammans med övriga sexmän samt kyrkoherden Petrus Magni, känd genom Vilhelm Mobergs roman Rid i natt, mantalslängderna för Algutsboda.”

Här har kyrkans sexmannanämnd i Algutsboda undertecknat 1644 års mantalslängd med sina bomärken. Nämnden bestod av Håkan (Hultesson) i Yggersryd, Gert (Andersson) i Humlebäck, Påvel (Håkansson) i Fiskesjö, Olof i Kalvamo, Håkan (Persson) i Bodaskog och Nils (Pedersson) i Rörshult.

När åren gick och krafterna och uppdragen sinade gick det likadant med Nils Pederssons inkomster, och i 1657 års mantalslängd noteras han och hustrun Karin som utfattiga. Några år senare, 1665, klandrade Nils ett köp av en fastighet som funnits i hans släkt, vilket föranledde häradsrätten till den irriterade slutsatsen att ”Nils i Rörshult till ingen annan ände kväljer [ifrågasätter köparens rätt till] en fjärding uti Öster Stampehult, som länsmannen Johan i Krysseboda dyrt nog av rätte äganden haver köpt, än att tvinga av honom flere penningar än det är värt”.

Det sista bevarade livstecknet från Nils Pedersson härrör från 1666. I ett mål vid Uppvidinge häradsrätt inkallades då som vittne ”en gammal Ländzman Nilss i Röörshult öfwer sine 80 åhr”.

Nils och Karin fick minst tre barn som överlevde till vuxen ålder, bland dem sonen Per Nilsson, men ingen av dem blev kvar i Rörshult.

Källor:

Smålands handlingar (hjonelagslängder m.m.) 1609–1637.

Mantalslängder för Algutsboda 1642–1657.

Uppvidinge häradsrätt, AIa:1 (1617), bild 116 och 126.

Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:28 (1663, 1665), bild 1100 och 2810; EVIIAAAD:29 (1666), bild 380.

Paul Langemark: ”En värendssläkts öden”, Algutsboda sockenbok IX (1994).