Håkan Hultesson och Hulte Håkansson

En ovanlig namntradition i Yggersryd

År 1678 eller 1679 lät en ung man vid namn Håkan Hultesson värva sig som ryttare i Smålands kavalleriregemente. Han bosatte sig i Hältekärr i Älghults socken, där en rusthållare höll honom med häst och annan utrustning. Detta hände mot slutet av det skånska kriget 1675–79, och generalmönsterrullorna visar att Håkan befann sig i Skåne på sommaren och hösten 1679. Under de lugnare förhållanden som rådde under återstoden av 1600-talet mönstrades hans regemente i stället i Eksjö eller på andra platser i Småland.

Håkan gifte sig 1685 med Maria Christmansdotter och flyttade till Skäraskog i Lenhovda socken, där hustrun hade vuxit upp. Paret fick med tiden minst åtta barn, av vilka fem överlevde till vuxna år.

Håkan Hultessons och Maria Christmansdotters barn
Namn	Född	Make/maka	Död
Christman	?	Maria Persdotter	1743 i Lenhovda Norregård
Elisabet	1691	Per Lukasson, Gise Markusson	1764 i Yggersryd, Algutsboda
Håkan	1694		?
Maria	1697	Per Persson	1754 i Skäraskog, Lenhovda
Carl	1701		17o2 i Skäraskog, Lenhovda
Jon	1702	Maria Gudmundsdotter	1741 i Skäraskog, Lenhovda
Per	1706	Anna Brynjelsdotter	1773 i Skäraskog, Lenhovda
Ingrid	1709		1710 i Skäraskog, Lenhovda

Från 1706, då Håkan var i femtioårsåldern, betecknas han i mantalslängderna som döv. Sedan han hade tagit avsked som ryttare ägnade han sig på heltid åt lantbruk i Skäraskog. Han delade gården med en annan brukare, Per Persson, men sämjan dem emellan tycks inte ha varit den bästa. Deras tvister om ägor och gårdsbruk hamnade flera gånger inför Uppvidinge häradsrätt, och hösten 1716 drogs parterna inför rätta på grund av ett slagsmål. Tingsprotokollet har följande att berätta:

Ärliga soldatänkan Maria Persdotter i Skäraskog, som till vittnes av kronones länsman åberopas, betygar efter avlagd ed att för 14 dagar sedan om en tisdagkväll hörde hon larmas på gården. Fördenskull hon gick ut, och i detsamma skuffade Håkan i Skäraskog omkull Pers hustru Karin, vilken stod upp igen och med ett vedträ slog Håkan ett slag i ryggen. Sedan gick vittnet sin väg till knektetorpet, och mera detta mål angående sig intet bekant haver. Gumme Nilsson i Skäraskog vittnar sammaledes edeligen att han var längst borta i gärdet och hörde tumultueras, gick därmed hem och befann huruledes Håkan och Pers hustru Karin drogos om ett vedeträ, stötandes Håkan henne överända, vidare steg mannen Per upp av bänken han satt på och ville kommit sin hustru till hjälp, men Håkans son Christman nappade honom 2 gånger i håret och så begynte de slåss, dock blevo skilda åt av vittnet, då Christman var blå under ögat, klagandes han sig förr än [innan] någon av vittnen kommo fått hugg av Per och dess hustru.

Häradsrätten dömde samtliga inblandade till böter; Håkan ”för tvenne kullstötande emot hustru Karin Eriksdotter”, Karin själv för slaget med vedträet, Håkans son Christman ”för tvenne hårdrag emot Per” och Per ”för en blånad emot Christman”.

Sista gången Håkan Hultesson nämndes i tingsprotokollen, år 1726, handlade det om en fastighetsaffär. Svärsonen Per Lukasson köpte då Håkans andel av en gård i Yggersryd i Algutsboda socken. Håkan hade ärvt andelen av sina föräldrar, och av allt att döma var det i Yggersryd han föddes, omkring år 1656. Han avled i Skäraskog år 1734.

Håkan Hultessons far, Hulte Håkansson, föddes i Yggersryd kring år 1621. Han gifte sig på 1640-talet med Ingrid Håkansdotter, som kom från grannbyn Bodaskog. Paret bodde några år på andra ställen i närheten, först i Stamphult och därefter på torpet Grönedal, men i början av 1650-talet flyttade de till Yggersryd, där Hultes far nyligen hade avlidit.

År 1653 nämns Hulte som soldat – han hade tagit värvning i Kronobergs regemente, lett av överste Håkan Skytte – men tjänstgöringen blev kortvarig. Hulte höll sig i fortsättningen till lantbruket, men dokumenten vittnar om magra förhållanden. I 1658 års mantalslängd betecknas han i likhet med hustrun som tiggare, och Uppvidinge häradsrätt får besked om att han åren 1658–61 är ”alldeles oförmögen att betala kronoräntor” (det vill säga mantalspenningar och andra skatter och avgifter). Även senare beskrivs Hulte vid upprepade tillfällen som utfattig.

År 1659 rapporterades till Uppvidinge häradsrätt att Hulte i Yggersryd var helt oförmögen att betala såväl 1658 och 1659 års mantalspenningar (à 24 öre) som en rad andra skatter, nämligen klövskatt à 16 öre (en skatt baserad på boskapsinnehavet), skjutspenningar à 24 öre (ett bidrag till skjutsväsendet), kungsoxepenning à 6½ öre (en avgift som ersatte äldre tiders skatt i form av oxar in natura) samt råg- och riksdalershjälp à 30 öre (en extraskatt).

Hulte Håkansson bodde av allt att döma kvar i Yggersryd som inhysing livet ut. Av 1694 års mantalslängd – den sista som nämner honom – framgår att han då försörjdes av barnen. När han år 1704 till sist avled, 83 år gammal,blev han inte begravd i sin hemsocken Algutsboda utan i Lenhovda, där sonen Håkan bodde.

Hulte Håkanssons far hette Håkan Hultesson och bodde i Yggersryd livet igenom. Han var skattebonde och hade en av de största boskapsbesättningarna i Algutsboda socken. År 1620 ägde han 3 hästar, 4 oxar, 4 stutar, 14 kor, 2 kvigor, 1 tjur, 10 getter och 8 svin.

Vid sidan om mark och boskap skaffade sig Håkan också andra tillgångar. ”I Apelbacken neder vid sjön” köpte han år 1626 ett kvarnstånd, det vill säga en plats längs ett vattendrag där det gick att anlägga och driva en kvarn. Säljare var grannen på andra sidan ån, Håkan i Bodaskog, och betalningen bestod av en oxe. Av en annan granne, Påvel Håkansson, köpte han 1645 rätten till ålfiske i de mader som låg mellan Yggersryd och Fiskesjö. Priset uppgick till 26 riksdaler och en silversked.

Påvel i Fiskesjö figurerar även i ett mer betänkligt sammanhang: År 1622 beklagade sig Håkan inför Uppvidinge tingsrätt över att hans hustru, Karin Jonsdotter, hade blivit beskylld för olovligt umgänge med Påvel i samband med ett gästabud. Håkan hade fått höra att ”ropet och ryktet är i allamans mun här i socknen”, men häradsrätten konstaterade att ”efter noga rannsakning befanns ingen som för saken stå ville, eller dem något oärligt övertyga [överbevisa] kunde”. Påvel utfäste en tolvmannaed för att befria sig från anklagelsen, och sedan tolv män hade intygat att han var en ärlig och hederlig man noterade rätten att ”denna ed blev lagligen gången och gjord och Påvel samt hustru Karin i Yggersryd för allt oärligt umgänge fridömde”. De som arrangerat gästabudet hade dessutom försäkrat att ”de ingen oära sågo eller veta med Påvel och Karin, ej heller något tillfälle, där i gästabudet eller annorstädes”.

Håkan Hultesson blev med tiden en allmänt aktad och välbetrodd man. Från och med 1636 och livet ut anlitades han som nämndeman vid Uppvidinge häradsrätt, och på 1640-talet ingick han i kyrkoförvaltningens sexmannanämnd i Algutsboda.

Här har kyrkans sexmannanämnd i Algutsboda undertecknat 1644 års mantalslängd med sina bomärken. Nämnden bestod av Håkan (Hultesson) i Yggersryd, Gert (Andersson) i Humlebäck, Påvel (Håkansson) i Fiskesjö, Olof i Kalvamo, Håkan (Persson) i Bodaskog och Nils (Pedersson) i Rörshult.

År 1642 hade hustrun Karin avlidit, men Håkan var vid det laget omgift med Elsa Jonsdotter. Kring år 1650 avled Håkan själv, men Elsa gifte om sig och bodde kvar i Yggersryd i många år.

Håkan Hultesson var i sin tur son till en Hulte Persson, i jordeböcker och liknande handlingar nämnd som boende i Yggersryd åren 1594–1601. Ytterligare en Hulte i Yggersryd skymtar fram i motsvarande handlingar från åren 1538–1541. Sannolikt var han farfar eller morfar till Hulte Persson.

Av 1596 års jordebok framgår att Hulte Persson i Yggersryd det året skulle skatta i form av penningar (1 öre), smör (2 lispund, dvs. ca 17 kg), 6 dagsverken samt ”8 årliga hästar och 4 konungshästar” (en skatt som hade sitt ursprung i allmogens skyldighet att utfodra kronans hästar). Det tidigaste omnämnandet av en Hulte i Yggersryd finns i denna skattelängd från 1538.

I Yggersryd gick namnet Hulte alltså i arv under en hel rad generationer. Namnet förekommer i runinskrifter från vikingatiden (i allmänhet som Holte), men i våra dagar används det inte alls, och det hade blivit mycket ovanligt redan på 1600-talet. På 1640-talet fanns visserligen en Hulte Håkansson även i Kalmar, men i övrigt finns mycket få exempel på att namnet fortfarande var i bruk på den tiden.

Det bor folk i Yggersryd än i dag, men byns omgivningar har genomgått stora förändringar. De mader där 1640-talets Håkan Hultesson fiskade ål försvann när Yggerydssjön i början av 1900-talet dämdes upp och mångdubblades i storlek.

Källor:

Kyrkoarkivalier från Lenhovda.

Mantalslängder för Algutsboda, Lenhovda och Älghult.

Smålands handlingar (jordeböcker m.m.) 1538–1640.

Rullor 1620–1723, Smålands kavalleriregemente (1679, 1683, 1692, 1696, 1697); Överste Håkan Skyttes regemente (1653).

Uppvidinge häradsrätt, AIa:2 (1622), bild 10 och 28; FIa:2 (1658-1661), bild 990 och 1310.

Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:10 (1626), bild 81; EVIIAAAD:13 (1645), bild 340; EVIIAABA:501 (1716) s. 138; EVIIAABA:647 (1726) s. 57.

Olof Nordström: ”Ur Algutsboda sockens äldre historia”, Algutsboda sockenbok I.