Per Nilsson (1628–1684)

Kronobonde i Humlebäck

Per Nilsson var son till länsmannen Nils Pedersson och dennes hustru Karin Toresdotter. Han bodde kvar i föräldrahemmet i Rörshult i Algutsboda socken till början av 1650-talet, men vid det laget hade han gift sig. Hustrun, som hette Ingrid, var troligen dotter till Gert Andersson i grannbyn Humlebäck. I vilket fall som helst flyttade Per och Ingrid dit kring år 1652.

Humlebäck ägdes av kronan, och Per blev alltså kronobonde – i stället för skatt betalade han arrende till kronan för rätten att bruka hemmanet. Senare kom Per också att bruka en del av kronohemmanet Grimmagärde strax väster om Humlebäck.

Mot slutet av 1670-talet blev Per Nilsson invald i kyrkans sexmannanämnd, men han avled några få år senare. Änkan Ingrid överlevde honom med mer än tjugo år och bodde kvar i Humlebäck ännu i början av 1700-talet.

Här har kyrkoherden Petrus Magni, kyrkans sexmannanämnd och länsmannen Gudmund i Bodaskog undertecknat 1680 års mantalslängd för Algutsboda socken. Nämnden bestod av Johan i Krysseboda, Per i Maskummeberg, Per i Humlebäck, Sven i Grevlingshult (Greveshult), Åke i Stamphult och Per i Selemåla.

År 1690, flera år efter Per Nilssons död, dök hans namn upp i protokollen från Uppvidinge häradsrätt i samband med en långvarig tvist om ägogränserna mellan Ryggamo, Rörshult och Humlebäck. Måns Toresson i Ryggamo vittnade då om att ”då dess fader Tore i Ryggamo och Per i Humlebäck voro druckne trätte de alltid om Sunnabro och Ryggeberg, men när de voro fastandes [nyktra] nämndes det intet om några ägor”.

Källor:

Mantalslängder för Algutsboda 1643–1706.

Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:59 (1690), bild 2150; EVIIAABA:149 (1705), bild 3590.

Paul Langemark: ”En värendssläkts öden”, Algutsboda sockenbok IX (1994).