Judith Skog, f. Berg (1843–1930)

Judith Augusta Berg, dotter till blockmakargesällen Carl Johan Berg och dennes hustru Fredrika, föddes på Björkholmen i Karlskrona 1843.

 

Arton år gammal flyttar Judith in till centrala Karlskrona och tar anställning som piga hos en kofferdistyrman i staden. År 1865, vid tjugotvå års ålder, får hon en dotter utom äktenskap och fyra år senare ytterligare en. Det första barnet dör vid två års ålder; det andra blir bara en månad gammalt.

Kyrkböckerna säger ingenting om vem som var far till dessa två barn, men  när det gäller den andra dottern talar det mesta för att det var den man som hon gifter sig med några månader efter dotterns död. Mannen är smålänning, heter Johan Skog och har börjat arbeta som skomakare i Karlskrona sedan han några år tidigare gjort sig omöjlig som soldat vid marinregementet i staden. Inom äktenskapet får Johan och Judith under de följande åren sex barn, av vilka tre överlever till vuxen ålder.

Redan innan Judith gifte sig hann hon bo på flera olika ställen i staden, och flyttandet fortsätter även sedan hon slagit sig samman med Johan Skog. Familjen bor sällan kvar mer än ett år eller två på en och samma plats. De bor i åtskilliga omgångar på Möllebacken, men tidvis i stället på Björkholmen eller i andra delar av staden.

Judiths boenden i Karlskrona

I juli 1887, då familjen bor vid Urmakaregränd i centrala Karlskrona, bryter en omfattande brand ut vid Ronnebygatan strax intill. Judith, Johan och de tre barnen måste brådstörtat ge sig hemifrån och bära de tillhörigheter de kan få med sig ned till Hoglands park. Branden når aldrig ända fram till deras bostad, men ett tjugotal hus i närheten brinner ned.

Påföljande år flyttar familjen till det så kallade Kopphuset, ett före detta epidemisjukhus intill gasverket på Lilla Björkholmen som nu har inretts till arbetarbostäder.

År 1888-89 bodde Judith och hennes familj i en arbetarbostad
på Lilla Björkholmen, intill stadens gasverk. Bilden är tagen på 1920-talet.
– Foto: Olle Olsson, Föreningen Gamla Carlscrona.

År 1896 upphör kringflyttandet i och med att familjen slår sig ned i ett hus med två rum och kök vid Norra Möllebacksgränd 8. Där bor Judith kvar även sedan maken avlidit år 1899. Husets ena rum användes möjligen som skomakarverkstad så länge Johan levde, men efter hans död hyrs det ofta ut till andra. Eventuellt är det också i det rummet som den sömmerskeutbildade dottern Ellen inreder syateljé med anställda ”syflickor” några år in på 1900-talet. Båda rummen är försedda med kakelugn, och Judith lagar sin mat på ett primuskök i den öppna spis som finns i köket.

Judith försörjer sig bl.a. genom att tvätta kläder åt andra. Redan i fyrtioårsåldern hade hon också börjat arbeta som tidningsbud vid Karlskrona-Tidningen, och den sysslan behåller hon i över trettio år. Så här skriver tidningen om hennes arbete år 1913:

I dag fyller Karlskrona-Tidningens äldsta tidningsbud, fru Judith Skog, 70 år.

I fulla 30 år har fru Skog varit fästad vid vår tidning, däraf öfver 28 år som tidningsbud, och det torde vara på sin plats att hon i dag på sin bemärkelsedag erhåller ett litet välförtjänt omnämnande i den tidning, hon under en half mansålder burit ut till sina prenumeranter, med hvilka ”gumman Skog” alltid stått på en synnerligen god fot.

Under sin tjänstgöring som tidningsbud har fru Skog fått följa den snabba och betydelsefulla utveckling, som vår tidning de tre senaste decennierna undergått. När hon tillträdde sin tjänst, i början på 80-talet, utkom gamla ”Veckobladet” endast 2 gånger i veckan, onsdagar och lördagar. Utgifningstiden var då på förmiddagarna och det kunde ibland hända, säger fru Skog bl.a. när hon berättar om dåvarande idylliska förhållanden, att tidningsbuden för att påskynda distribueringen för fulla muggar höggo in på den hederliga handtryckpress, som då levererade karlskroniterna de senaste nyheterna från när och fjärran. Sedermera fick fru Skog bevittna tidningens utvidgning till hvarannandagstidning och slutligen till daglig. Samtidigt har hon sett hvilken oerhörd betydelse den senaste tidens märkliga tekniska uppfinningar – sättmaskinen och rotationspressen – haft för tidningsväsendet.

Många af läsarna uppskatta måhända icke tillbörligt den icke ringa ansträngning, de 3 timmarnas promenad hvarje morgon i ur och skur med bortåt 200 tidningsexemplar på armen innebära. Och man blir rent af förvånad, när fru Skog berättar att hon på alla dessa 30 år endast varit borta från sin post tre gånger, däraf två gånger på grund af sjukdom och en gång, det var i fjor, på grund af en månads välbehöflig ledighet.

Trots sina uppnådda 70 år tänker inte fru Skog på att öfverge tidningen och det utdelningsdistrikt, som hon traskat igenom under så många, långa år.

– Jag går väl så länge jag orkar och Gud förlänar mig hälsa, säger hon. Och då man ser på henne, förstår man genast, att det säkert kommer att dröja mycket länge innan den kraftfulla 70-åringen till följd af vacklande hälsa behöfver draga sig tillbaka från det dagliga idet.

Judith år 1910

Judith håller ut i ytterligare tre år. Så här berättar hon i den tidningartikel där hon år 1916 avtackas för sin insats:

”Mina prenumeranter tror inte att jag skall sluta bära tidningen, och vore jag blott fri från värken i benen, så skulle jag nog hålla på länge än.”

Också Judiths yngre släktingar beskriver henne som en ”seg och arbetsam kvinna med ruter i”.

 

Judith framför sitt hus på Möllebacken i Karlskrona,
sannolikt kring 1920.

Så här såg det ut mitt emot Judiths bostad vid Norra Möllebacksgränd. Möjligen är det Judith själv som står framför huset.

Var och när denna bild togs är tills vidare helt okänt. Klart är däremot att det är Judith som sitter i ljus kofta i mellersta raden, till vänster om mannen med mössan. Svärdottern Lilly, änka efter sonen Karl, identifierade henne många år efteråt på bilden, som kan beskådas i detalj här. Förmodligen är bilden tagen vid något arrangemang ordnat av fattigvården. De två uniformerade kvinnorna till höger är slumsystrar från Frälsningsarmén.

Dottern Ellen bildade familj i början av 1910-talet och lämnade då Karlskrona, men hon återvänder till sin mor varje sommar. Ellens två syskon, Karl och Berta, har blivit kvar i staden, och hos dem avlägger Judith nästan dagliga besök så länge hon förmår.

Judith utanför sitt hus med (fr.v.) dottern Ellen, barnbarnen
Lisbeth och Stig samt dottern Berta med tre av sina barn.
Bilden bör vara tagen i mitten av 1920-talet.

 

 

I det ganska svårlästa brev från februari 1929 som återges ovan skriver Judith till dottern Ellen och hennes familj: Kära Ellen, Edvin samt barnen, tack för brev och pengar. ... Du må tro här är kallt, det brinner i ugnen från morgon till kväll. ... Jag har ingen i [uthyrnings]rummet [men] det hade inte varit någon förtjänst, de har ju inget arbete. ... Jag köpte två kubik [ved] i höstas, sen fick jag en till jul på fattighuset ... så har jag ännu för 13:50 så får jag se hur långt det räcker. ... Jag får ju till middagar så jag behöver ju inte laga något, bara lite kaffe på morgonen, sen köper jag lite mjölk och några skorpor och smör, sen köper jag droppar, karameller utav Nisses, det dricker jag var kväll när jag lägger mig.

Judith hemma hos sig, sannolikt 1928.

När Judith till sist avlider i oktober 1930 har hon hunnit bli 87 år gammal. Sonen Karl dör bara ett par veckor senare av en hjärnblödning.

Uppgifterna om hur Judith och hennes familj flyttade omkring i Karlskrona bygger på en tolkning av stadsförsamlingens kyrkböcker. I 1871–80 års husförhörslängd finns Johan, Judith och barnen noterade som boende vid Västra Vittusgatan på Möllebacken (tomt nr 74 i kvarter 2), medan de i 1881–90 och 1891–1900 års längder uppges bo i en arbetarbostad på Björkholmen respektive vid Högabergsgatan på Möllebacken (tomt nr 25 i kvarter 2). Det är också på de på båda förstnämnda adresserna som makarnas barn inom äktenskapet är födda, om man ska tro församlingens dopböcker. Men där familjen nämns i husförhörslängderna finns också hänvisningar till en lång rad andra fastigheter i staden. Slår man upp de fastigheterna i längderna finner man Johan Skog noterad där, men inte övriga familjemedlemmar. Sannolikt hade ändå allihop flyttat med till de olika bostäderna. Fastän de var skrivna på någon av de ovannämnda adresserna kunde de i praktiken bo på andra håll.

Källor:

Kyrkoarkivalier från Karlskrona amiralitetsförsamling och stadsförsamling (särskilt stadsförsamlingens husförhörslängder AI:30, s. 367, AI:38, s. 2156, samt AI:41, s. 256).

Karlskrona-Tidningen 29/3 1913.

Stig Bernes, minnesanteckningar.

Anna-Karin Löfdahl (om vad som berättats i släkten om 1887 års brand).

Efterlämnade dokument i original.

Av Claes Bernes

Till antavlan | Hem