Johan Jonasson Skog (1833–1899)Johan Jonasson föddes i torpet Sörskog som hörde till Dädesjö prästgård nordost om Växjö. Hans far var sockenskomakare, men vad Johan arbetade med själv i unga år framgår inte av källorna. Ännu när han närmade sig trettioårsåldern bodde han kvar hemma, och de enda tydliga spår han efterlämnade under den tiden utgjordes av utomäktenskapliga barn. Den åtta år äldre torpardottern Johanna Svensdotter, som bodde några få kilometer från Sörskog, fick 1854 en son med Johan, och fyra år senare en dotter. Lönskaläge (samlag mellan ogifta) var straffbart, och Johan blev 1860 dömd för denna förseelse av Uppvidinge häradsrätt. I kyrkan fick han också genomgå så kallad enskild skrift, ett slags bikt. Knappt ett år efter domen blev Johanna likafullt för tredje gången gravid med Johan. Vid det laget hade han också hunnit göra en annan kvinna med barn: den sex år yngre smedmästardottern Gustava Johansdotter Stråt, som en tid hade arbetat som piga i Dädesjö prästgård. Gustava och Johanna födde var sin dotter år 1861, i juli respektive oktober. Enligt uppgift hade Johan lovat äktenskap med båda kvinnorna
när han umgicks med dem, men det slutade med att de fick ta hand om
barnen själva. Johanna tog tjänst som sköterska på fattighuset i
Dädesjö, och det var i den miljön hennes tre barn växte upp. Gustava
arbetade som piga på Braås bruk och fick med tiden ytterligare tre barn
utom äktenskap med en eller flera andra män. Varken Johanna eller Gustava gifte sig någonsin. Trots de
ogynnsamma omständigheterna överlevde ändå alla deras sammanlagt fyra
barn med Johan till vuxna år, och tre av dem bildade familj.
För Johans del ledde de utomäktenskapliga affärerna till att han i januari 1862 på nytt fick genomgå enskild skrift. Kort därefter lämnade han hembygden och tog värvning som marinsoldat i Karlskrona. Som många andra soldater antog han då ett nytt efternamn, och att han valde Skog hängde förmodligen samman med hans ursprung på torpet Sörskog. Vid
en mönstring ett år efter sin antagning till marinregementet noterades
Johan som ”skarpskytt av andra klassen”, men det framgår inte om han
hade deltagit i den frivilliga skarpskytterörelse som hade blommat upp
från och med 1860 eller om
han hade lärt sig skjuta först som soldat. Noteringarna från
mönstringen ger oss också den enda uppgift vi har om hans yttre,
nämligen hans längd: han var 5 fot och 10 3/8 tum lång, vilket
motsvarar 174 cm. Men Johan Skog blev inte långvarig i det militära. Sommaren 1865 blev han ”utstruken [avskedad] för dåligt uppförande”, och krigsrätten i Karlskrona dömde honom för ”stöld från sovande person” till två månaders straffarbete och att ”under fem år vara medborgerligt förtroende förlustig”. Johan blev kvar i Karlskrona och började i stället försörja sig som
skomakare, en syssla som han sannolikt hade lärt sig av sin far. År
1868 bosatte han sig i samma hus som den tio år yngre pigan Judith Berg.
Hon hade 1865 fått en dotter utom äktenskap, och i maj 1869 fick hon
ytterligare en. Åtminstone till den andra dottern var det av allt att döma
Johan som var far. I augusti 1869 genomgick han än en gång enskild
skrift, och i oktober gifte han sig med Judith. Hennes båda döttrar hade då hunnit avlida, men inom äktenskapet
fick Johan och Judith sedan sex gemensamma barn. Tre av dem, sonen Karl
och döttrarna Berta och Ellen, överlevde barndomen. Familjen bodde fram till början av 1880-talet på Möllebacken i centrala Karlskrona, för att
sedan flytta till en arbetarbostad på Björkholmen. Mot slutet av
1880-talet återvände de till Möllebacken och bosatte sig i ett hus
med två rum och
kök vid Norra
Möllebacksgränd 8. Ett av rummen kan Johan eventuellt ha använt som skomakarverkstad. Johan avled i cancer år 1899, men Judith bodde kvar på Möllebacken och levde i ytterligare drygt trettio år. Det är oklart hur mycket hon visste om sin mans tidigare leverne, och dottern Ellen tycks ha haft mycket lite att säga om sin far till sina egna barn, som föddes långt efter det att han dog. Dottersonen Stig och dotterdottern Bibbi förblev hur som helst ovetande om sin morfars snedsteg tills de på ålderns höst började ägna sig åt släktforskning. Källor: Kyrkoarkivalier från Dädesjö (särskilt AI:14 s. 6 och AI:15 s. 11), Karlskrona amiralitetsförsamling (särskilt AI:54 s. 13 och 31) och Karlskrona stadsförsamling (särskilt AI:27 s. 22 och GI:3 s. 101). Marinens rullor VI, Mönsterrullor för Marinregementet 1863 och 1866. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||