Petter Persson ( –1719)

Länsman i Gammalsmåla

Petter Persson, som föddes kring 1650, tillhörde den så kallade Hanesläkten, en inflytelserik bondesläkt i Älmebodatrakten i sydligaste Småland. Han gifte sig 1675 med Maria Larsdotter Rimmia, dotter till kyrkoherden Laurentius Arvidi Rimmius. Paret bosatte sig i Gammalsmåla i östra delen av Älmeboda socken.

Att Petter kring 1686 utsågs till länsman kan inte ha överraskat någon –
både farfadern Erik Persson i Korrö och fadern Per Eriksson Hane i Bänkeboda hade haft den sysslan, liksom flera andra inom släkten. Som länsman hade Petter Persson att övervaka lag och ordning i bygden och dra brottsmisstänkta medborgare inför rätta. Vid 1690 års höstting i Konga härad angav han sin egen halvbror, Per Persson i Bänkeboda, för att denne utom äktenskap hade gjort en kvinna med barn. Rätten dömde på sedvanligt sätt de båda inblandade till böter.

Men häradsrätten hade också synpunkter på länsmannens eget uppträdande. Under samma höstting beslöts att

Petter i Gammalsmåla, som lägger sig uti talet för parterna som för rätten agera, och såmedelst oljud åstadkommer, pliktar [bötar] 3 marker.

Petter tog inte lärdom av detta, och två dagar senare, alltjämt under samma ting, hade rätten definitivt tröttnat på hans inpass:

Avsades att om länsman Petter i Gammalsmåla ej vill avlåta att lägga sig i talet för dem som komma för rätten, oaktat en ock annor correction [tillrättavisning], så skall han där han oftare därmed igenkommer plikta 3 marker silvermynt.

Samtidigt finns tecken på att Petter Persson inte alltid var så nitisk i sin tjänst som överheten förväntade sig. År 1689 ställde kronans befallningsman hela Älmeboda socken inför Konga häradsrätt för ”den tredsko [olydnad] allmogen i samma socken förlidet år visat”. Invånarna hade mangrant uteblivit från den upprensning av Ronnebyån som de enligt befallning av Kungl. Maj:t skulle ha deltagit i, trots att

nästan hela häradet jämte Uppvidinge härad sådan underdånig plikt sig intet undandrog, alltså frågade rätten huru de understått sig därifrån att absentera [utebli], därvid länsmannen Petter i Gammalsmåla säger sig allmogen därtill förmant, men de sådant intet aktat [brytt sig om], kan dock ej visa att han själv såsom de andre länsmänner varit vid ån. Allmogen haver intet till sitt försvar att invända, utom det att vattnet var kallt, och sent på hösten.

Häradsrättens beslut blev att ”länsmannen som borde föregå de andre med gott exempel dem alla att utdriva och sig själv infinna, men slikt försummat, pliktar 40 marker”.

Källor:

Kyrkoarkivalier från Älmeboda socken.

Mantalslängder för Älmeboda.

Göta hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:65 (1689), bild 1530; EVIIAAAD:66 (1690), bild 710 och 880.