Peter Gisesson (1777–1850)

Brukare av magra marker

Den 1 april 1804 gifte sig drängen Peter Gisesson med den artonåriga pigan Elin Nilsdotter. Den 1 maj var hon död. Hon hade drabbats av ”huvudsjuka” – kanske var det fråga om hjärnhinneinflammation. Peter, som var 27 år gammal, hade blivit änkling efter en månads äktenskap, men i november samma år gifte han om sig med en 28-årig piga från Sjösås socken, Stina Andersdotter.

Själv var Peter född och uppvuxen på Tagel i Drevs socken nordost om Växjö. Tagel var en herrgård, ägd och bebodd av fröken Maria Sofia Rappe. Peters far, Gise Persson, var en av de bönder som brukade gårdens marker. I två omgångar tjänade Peter som dräng på andra gårdar – i femtonårsåldern var han ett år på Arvidsgården i Drev, senare tillbringade han tre år på Andersgården i Hornaryd – men i övrigt arbetade han hemma hos föräldrarna på Tagel.

När Peter gifte sig med Elin Nilsdotter flyttade han till hennes föräldrahem, Månsegården i Drev, för att tillträda som hemmansbrukare. Han blev kvar där i tre år, även sedan han hade blivit änkling och bildat en ny familj. Sonen Magnus föddes där 1805.

År 1807 flyttade familjen till Pilås Axelsgård i Sjösås socken, och där föddes ytterligare tre barn. I Pilås kom Peter och Stina att bo i trettio år, men  Peter förblev hemmansbrukare – gården ägdes inte av honom själv utan av en bonde i Drev.

Peter Gisessons och Stina Andersdotters barn
Namn	Född	Make/maka	Död
Magnus	1805	Lena Eriksdotter	1843 i Sevedstorp, Sjösås
Peter	1808	Anna Maria Nilsdotter	1859 i Vithult, Nottebäck
Lisa	1811	Johannes Magnusson	1893 i Slättebol, Dädesjö
Johan	1814		1853 i Brorsmåla, Nottebäck

År 1837 hade Peter hunnit bli 60 år gammal, men nu skaffade han sig för första gången ett eget hemman. Det låg i Brorsmåla i Nottebäcks socken, någon mil öster om Drev och Pilås. Dit flyttade han med Stina och parets yngste son. Hans tid som ägare blev inte lång, men han bodde kvar i Brorsmåla som inhysing till sin död år 1850. Hustrun avled ett par år senare, och bara två månader därefter dog också hemmasonen Johan.

Bouppteckningen efter Peter vittnar om en tillvaro i fattigdom, för att inte säga armod. Möblemanget bestod av ett matskåp, en kista, tre stolar, en hyvelbänk och en vävstol. Servisen inskränkte sig till ett fat och några tallrikar av tenn. De ägodelar som värderades högst, till 5 riksdaler, utgjordes av fyra sängfällar, det vill säga skinn med kvarsittande hår, utnyttjade som sängtäcken.

Sammanlagt värderades dödsboets tillgångar till 26 riksdaler. Skulderna uppgick till 31 riksdaler. En av de största skuldposterna, 7 riksdaler, gällde femton kappar råg som Peter hade hämtat från Nottebäcks spannmålsmagasin, förmodligen för att använda som utsäde. Svärsonen Johannes Magnusson hade en fordran på 3 riksdaler och 8 skilling för brännvin, och en snickare i Skruv krävde 1 riksdaler och 24 skilling för likkistan.

Peter Gisesson och hans anhöriga hade ingalunda vistats ensamma i Brorsmåla – de hade många grannar där, men åtskilliga av dem bodde i backstugor, och ingen kan ha haft det särskilt gott ställt. Markerna var magra, och byn, som på 1860-talet hade en befolkning på 8o personer, är i våra dagar helt övergiven. Jordbruket upphörde på 1950/60-talet, åkrar och ängar planterades med gran eller fick växa igen, och kvarvarande bebyggelse revs.

En av husgrunderna i det som i dag återstår av byn Brorsmåla.
– Foto: Claes Bernes, 2025.

På 1980-talet röjde man dock en del igenvuxna inägor kring den forna bebyggelsen för att utnyttja dem som betesmark. Granbestånden har avverkats eller blåst ned, och området ingår numera i Vithults naturreservat.

Det är något oklart var Peter Gisesson tillbringade sin sista tid. Husförhörslängderna från Nottebäck anger att han bodde i Brorsmåla tillsammans med hustrun och sonen fram till sin död, men dödboken säger att Peter Gisesson från Brorsmåla avled i en backstuga tillhörande byn Skruv, som ligger i en annan del av socknen, och bouppteckningen uppger att både Peter och sonen Johan hörde hemma i Skruv Södergård

Källor:

Kyrkoarkivalier från Drev, Nottebäck och Sjösås.

Uppvidinge häradsrätt, FII:34, s. 1075 (bouppteckning).

Länsstyrelsen i Kronobergs län (2014): Skötselplan för naturreservatet Vithult i Uppvidinge kommun.