Christman Carlsson ( –1684)
Delägare i Skäraskog –
men inte i gårdens ekar
Christman Carlsson levde på 1600-talet och bodde i
Skäraskog i Lenhovda socken nordost om Växjö. Hans dopnamn lär vara
fornnordiskt, en sammansättning av ”Kristus” och ”man”. I våra dagar
har det nästan helt fallit ur bruk, men på Christman Carlssons tid
förekom det här och var i hans hemtrakter. Hans morfar och en av hans
sonsöner hette också Christman. Det tycks likafullt ha rått delade
meningar om hur namnet skulle skrivas och vad det egentligen stod för.
När Christman Carlsson nämns i domböckerna från Uppvidinge härad kallas
han Krigzman.
Skäraskog hade tillhört släkten åtminstone sedan 1500-talet. Christmans far, nämndemannen Carl Persson, hade ärvt en sjundedel av gården av sina föräldrar, men år 1618 hade han löst ut sina syskon och syskonbarn och blivit ensam ägare av Skäraskog tillsammans med hustrun Märit Christmansdotter.
Christman Carlsson hade sex syskon, och även han fick därför i
sin tur en sjundedel av Skäraskog i arv efter sina föräldrar. Genom en
serie köp blev han på 1660-talet ägare till halva gården tillsammans
med hustrun Elisabet Nilsdotter. Den andra halvan övertogs av brodern
Per Carlsson, kallad ”den äldre” –
i syskonskaran ingick också en
yngre bror som även han hette Per Carlsson.
De köpebrev som gav Christman Carlsson äganderätten till halva Skäraskog finns bevarade bland Uppvidinge häradsrätts inneliggande handlingar. Här ovan är det barnen till Christmans avlidna syster Karin som år 1661 överlåter sin andel i gården till honom. I nedanstående tolkning av texten har jag moderniserat stavningen men behållit den ålderdomliga grammatiken.
|
Jag undertecknad gör med denna skrivelse
veterligt att jag tillika med
mina systrar Kerstin Håkansdotter och Ingrid Håkansdotters samtycke
havom frivilligt av ett berått mod upplåtit vår morbroder Christman i
Skäraskog den systerpart och arvsrätt som vi kunnom hava i Skäraskogs
gård att ärva i fasta jord, nämligen för reda penningar och gott värde
räknat i 24 riksdlr. (tjugofyra riksdlr.), vilka vi anammat havom till
fulla nöje, och här med detta köpebrev avhändom denna systerpart i
samma gård ifrån oss och till vår morbroder Christman, hans hustru och
barn oklandrat äga och nyttja; det jag med denna mitt namns underskrift
stadfäster, och till mera visshet tager jag desse män till vittne här
undertecknade. Datum Lenhovda S. Mattei dag Ao. 1661. Carl Håkansson Vittnen Laurentius Tvetovius [kyrkoherde i
Lenhovda] |
Oavsett vem som ägde Skäraskog var ekarna som råkade växa där kronans
egendom, liksom överallt annars i Sverige. Den som högg ned eller
brände upp ekar, avsiktligt eller oavsiktligt, riskerade att få böta 12
riksdaler per träd, ett högst betydande belopp. År 1665 ställdes
Christman inför Uppvidinge häradsrätt, misstänkt för sådana brott, men
han kom förhållandevis lindrigt undan:
Krigzman i Skäraskog anklagades för 2 st. ekar, som hans dräng Ingevald Nilsson skall hava huggit, och [e]medan både överstelöjtnanten välb. Johan Drake och många flere tillbjöd sig avlägga sin ed att samme dräng är, som husbonden berättar, fånaktig, kunde rätten intet döma bonden att böta för hans gärning.
Tvenne små och oduglige ekar haver Krigzman och hans broder Peder i Skäraskog bränt uti ett svedjeland, dy skole de böta allenast för en, 12 dlr silverm., och för den andra förskontes de på höga överhetens nådige behag.
Christmans enda kända barn med hustrun Elisabet är dottern
Maria, som föddes kring år 1667 och
senare kom att gifta sig med ryttaren Håkan
Hultesson. Elisabet avled 1668, men året därpå gifte Christman om
sig med Kerstin
Joensdotter, och med henne fick han en ny barnkull. Själv avled han i
december 1684.
Källor:
Kyrkoarkivalier från Lenhovda (AI:1, s. 79 och 121).
Mantalslängder för Lenhovda socken.
Uppvidinge häradsrätt, AIa:1 (1618), bild 177;
FIa:2 (1661), bild 1400; FIa:3 (1664), bild 80; (1666), bild 660.
Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:28 (1665), bild 2800; EVIIAAAD:29 (1668), bild 1350; (1669), bild 1780.
Av Claes Bernes
Till antavlan | Hem