Sune Gudmundsson (1647–1707)


Sune Gudmundsson var född i Ödetofta i Tolgs socken norr om Växjö. Mot slutet av 1670-talet flyttade han någon mil längre österut, till Sjösås socken. Där hade han köpt halva Viås Södergård av bonden Måns Persson, som hade börjat bli gammal och orkeslös. Betalningen utgjordes av 32 daler silvermynt plus ett lispund (8,5 kg) humle i ”vängåva”.

Säljaren hade också förbehållit sig att få bruka en liten del av gårdens åker- och ängsmark för att försörja sig själv och hustrun så länge de levde. Så blev det, men Sune verkar med tiden ha tröttnat på att ha Måns inneboende hos sig. Saken kom upp i Uppvidinge häradsrätt, som beslöt att ”stugu åt gubben skole de bägge hjälpa till att bygga och bekosta halvparten vardera, [e]medan köparen intet vill havan [ha honom] i stugu hos sig”.

Möjligen var det Sune själv som var besvärligast att ha att göra med. År 1679 ställdes han inför rätta för att ha misshandlat en granne, Sven Nilsson i Sandreda. Det hela hade börjat med ett gräl kring en ”fälledunge” (ett skogsparti som lämpade sig för svedjebruk), där Sven hade börjat hugga. Det hade slutat med att Sune slagit Sven ”över armen med en yxhammare ett slag, givit honom en stöt med yxhammaren på axeln och en örfil vid det ene ögat”. Sune försvarade sig med att Sven hade brukat ”en slem mun” och sagt att Sune ”icke var vatten värd”, men häradsrätten dömde honom att böta 3 daler för vart och ett av slagen. ”Och fälledungen,” sade rätten, ”som på obytt byamål [gemensam mark] är belägen, och skall vara den bäste där finnes, skole de njuta [utnyttja] tillsammans.”

Flera gånger under de följande åren hamnade Sune dessutom i tvist med ägarna till den andra halvan av Viås Södergård. Osämjan handlade i allmänhet om var gränsen mellan de båda gårdshalvornas ägor gick eller egentligen borde gå.

Vad familjelivet beträffar berättar prästen i sin dödsruna över Sune Gudmundsson att denne

gav sig 1:sta resan i äktenskap med Karin Carlsdotter i Lilla Heda, med vilken han avlat 5 döttrar, 2 avsomnade och 3 leva. Efter dess död infogade han sig i äktenskap med Karin Persdotter, avlat 4 barn, 2 äro döde och 2 i livet.

Döttrarna dominerade även i den andra kullen – minst tre av de fyra barnen var flickor.

När Sune år 1707 avled var han 60 år gammal. Hans andra hustru var närmare trettio år yngre och gifte snart om sig.


Källor:

Kyrkoarkivalier från Sjösås (särskilt CI:1 s. 111).

Mantalslängder för Tolg och Sjösås.

Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:31 (1676), bild 50; (1679), bild 2200; (1680), bild 2760; EVIIAAAD:60 (1692), bild 1240; EVIIAABA:50 (1702), bild 1920; EVIIAABA:635 (1725), bild 1380.


Av Claes Bernes

Till antavlan | Hem