Per Nilsson i Ramkvilla
Ryttare under trettioåriga kriget
Per Nilsson, som bodde i byn Ramkvilla i socknen med samma namn, lät
värva sig till Smålands ryttare, föregångaren till Smålands
kavalleriregemente. Han nämns för första gången i rullorna i samband
med att regementet mönstrades i Virserum och Ljungby år 1629.
Den 1 juni 1630 mönstrades Smålands ryttare i Kalmar inför
avsegling till kontinenten, där trettioåriga kriget pågick för fullt.
Av de 103 ryttarna i Pers kompani var 59 döda ett och ett halvt år
senare. Några hade stupat i strid, men de flesta föll offer för
sjukdomar under hösten 1630, då kompaniet uppehöll sig i Stettin.

Under rubriken ”Gemena ryttare som hälsan hava och ära sina
egna karlar” finns Per Nilsson i Ramkvilla noterad längst ned på den
här bilden av en mönstringsrulla från augusti 1632. (Per var ett så
vanligt namn att skrivarna ofta bara skrev det som P.)
Att de här
ryttarna var ”sina egna karlar” betydde att de själva stod för hela sin
utrustning, inklusive hästen, och att den skattebefrielse som följde med
rusthållet därmed också kom dem själva till del.
Per Nilsson hörde till dem som överlevde sjukdomarna, och det mesta tyder
på att han blev kvar utomlands i flera år. I november 1635 befann han
sig i Elbing i Preussen (våra dagars Elblag i Polen, några mil öster om
Gdansk). Han ingick i en grupp ryttare som då kommenderades att tills
vidare stanna kvar i Elbing.
I början av 1640-talet var Per hemma i Ramkvilla igen, men det
är oklart om han sedan fick tillbringa sina sista år där eller om han
på nytt drog ut i fält. I mantalslängderna från Ramkvilla noteras
hustrun Ingeborg Simonsdotter hur som helst som änka från och med 1649.
Hon var dotter till ryttaren Simon Filipsson, och yrket gick också i
arv till Per Nilssons och Ingeborgs söner Olof
och Gabriel.
Källor:
Rullor 1620-1723 (1629:1 s. 85 och 98, 1632:1 s.
186, 1632:2 s. 47, 1635:11 s. 22 och 1635:32 s. 105).
Mantalslängder för Ramkvilla socken.
Av Claes Bernes
Till antavlan | Hem
|