Nils Lassesson och Elin Andersdotter
i Högaskog

Om ett torp som blev anlagt i ödemarken

Nils Lassesson och Elin Andersdotter var samtida med Gustav Vasa. Nils var skattebonde i Högaskog i Algutsboda socken, halvvägs mellan Växjö och Kalmar. Elins far och farbror, Anders och Per Bertilsson, hade ägt och brukat Högaskog i slutet av 1400-talet.

En dag – kanske på 1530-talet, kanske ännu något tidigare – kom ”en gammal nödställd man” vid namn Jeppe Kuppe och bad Nils Lassesson och hans hustru ”att han måtte få lov att bygga sig en stuga på deras mark”. Det fick han, eftersom Jeppes hustru Elin var släkt med ”den andra Elinen”, Nils egen hustru.

Jeppe började först bygga nere vid ett kärr, men när han hade fällt skog och satt upp stängsel där kom folket från granngårdarna dit och drev bort honom. Förmodligen hade han slagit sig ned på allmänningsmark.

Då sade Nils Lassesson i Högaskog till Jeppe Kuppe, emedan du får icke bygga där, så för ditt verke [flytta ditt bygge] väster om bäcken på den slätten, så hörer det mig till, där skall du sitta med frid, vilket också skedde, och Jeppe Kuppe begynte att bygga, och kallade hemmanet Grönedal.

De här raderna, vars nästan gammaltestamentliga klang blir särskilt tydlig om man återger dem med sin ursprungliga stavning (”der skalt tu sittia medh fridh”), skrevs nästan hundra år efteråt. De finns i protokollet från 1618 års vinterting i Uppvidinge härad. Där avhandlades ett mål om äganderätten till det torp som Jeppe Kuppe hade anlagt.

Nils Lassessons dotterdotters dotter Ingrid och hennes man, Jöns Hemmingsson i Arnaskruv, hade år 1602 köpt Grönedal av Jeppe Kuppes dotterson Lasse Kop. Det köpet klandrades nu, sexton år efteråt, av Lasses syster Märit Kop. Märit var alltså dotterdotter till Jeppe Kuppe, som hade ”upptagit torpet av ödemarken”, och hon ansåg sig därmed ha företrädesrätt till stället.

Denna släkttavla i tingsprotokollet från 1618 beskriver hur kvinnan som gjorde anspråk på Grönedal (Märit Kop, nederst i mitten) var besläktad med mannen som hade anlagt torpet (Jeppe Kuppe, överst till vänster). Ordet ”hion” längst upp på bilden betyder ”makar” och anger alltså att Jeppe var gift med en Elin.

Jon Larsson, en gammal man som bodde i Högaskog och var bror till Ingrid, kallades in som vittne och redogjorde inför rätten för torpets historia. Det är från hans berättelse som raderna ovan är hämtade. Enligt Jon hade Jeppe Kuppe efter några år sålt Grönedal, där det då bara fanns ett skäppland åker – en areal av samma storleksordning som en nutida villatomt – förutom en kålgård och en liten stuga. När Jeppe Kuppes son Håkan senare köpte tillbaka torpet fanns där fyra skäppland åker ”och därtill äng och några få elaka [dåliga] hus. Sedan bodde Håkan Kuppesson uti Grönedal så länge han förmådde skatta och bruka hemmanet.” Han sålde det på 1590-talet till systersonen Lasse Kop, som  därefter sålde det vidare till Jöns Hemmingsson och hans hustru.

Tingsrätten genomförde nu en noggrann släktutredning och fann att Märit Kop och Jöns Hemmingssons hustru Ingrid ”stod lika i börden” till Grönedal. Båda var alltså lika nära besläktade med de ursprungliga markägarna, bröderna Bertilsson i Högaskog. Märit var barnbarns barnbarn till Per Bertilsson, medan Ingrid var barnbarns barnbarn till Anders Bertilsson. I den meningen hade de samma rätt att överta stället.

Men Ingrids bror Jon kunde framlägga ”några gamla lagafångsbrev, till hundrade år gamla, därmed han beviste att hans moders morfader Nils Lassesson” hade löst ut Per Bertilssons efterkommande från alla deras arvslotter i Högaskog, långt innan Grönedal började byggas på gårdens marker. Avgörande var också att varken Märit Kop eller hennes föräldrar tidigare hade gjort anspråk på torpet. Klandrade man ett köp sexton år efteråt var man för sent ute. Tingsrätten fråndömde Märit Kop all rätt till Grönedal.

Torpet bytte ägare och brukare åtskilliga gånger under de följande åren. Jöns Hemmingsson bodde nog aldrig där själv, men hans dotterdotter Ingrid Håkansdotter och hennes make Hulte Håkansson anges i mantalslängderna som skrivna i Grönedal några år i slutet av 1640-talet.

Om Nils Lassesson och Elin Andersdotter, de som lät Jeppe Kuppe bygga  torpet, vet vi inte mycket mer än vad som framgår av den ovan beskrivna rättegången, hållen åtskilliga decennier efter deras död, men i de äldsta skattelängder som finns bevarade från Algutsboda socken nämns Nils som ägare till Högaskog åren 1538 till 1544.

Av 1543 års skattelängd från Algutsboda socken framgår (på den undre raden) att ”Niels Lasszon ij Höijascog gifuer ij scatt 9 öre”.

Torpet Grönedals historia har också beskrivits av Liss-Erik Björkman i artikeln ”Från 1600-talets Algutsboda” (i Algutsboda sockenbok I, 1962).

Källor:

Smålands handlingar, 1538-1544.

Mantalslängder från Algutsboda.

Uppvidinge häradsrätt, AIa:1 (1618), bild 144; med avskrift i Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, EVIIAAAD:4 (1618), bild 80.